Anna Bågstam

Igår skulle jag på ett möte hos förlaget om framtiden som var inbokat sedan en tid tillbaka. En timme innan jag skulle gå iväg kom ett meddelande från min förläggare. ”Anna, den har kommit!”

Jag sprang till bussen och var givetvis minst en kvart tidig till vårt möte. Full av förväntan. (Lite som en manet, det är deras enda känsloläge har jag hört).

För ett och ett halvt år sedan släpptes min första bok – ljudboksserien Stockholm psycho. Jag minns att jag darrade i hela kroppen när jag drog på mig lurarna och för första gången lyssnade på resultatet. Det var så läskigt och samtidigt overkligt. Den släpptes vid nio på morgonen och när jag kom till jobbet hade mina kollegor tänt ljus i fikarummet och förvandlat kaffepausen till ”höglyssning.” Jag blev rörd och så glad och tänkte att det här tillfället måste jag spara i minnet för jag kommer nog aldrig uppleva något liknande.

Tills jag igår stod i Norstedts reception och det plingade till i trapphuset, hissdörren gled upp och min förläggare blev synlig med Ögonvittnet i handen.

Känslan att se den färdig och bläddra i den för första gången går inte riktigt att beskriva. Men nu är den här! Den här gången förevigades minnet med ett foto.